Klicka HÄR eller på bilden nedan för att gilla Fotograf Sara Marklund på Facebook.

Flera gånger i veckan får jag frågan hur jag gör när mina kunder ska välja sina bilder. Tänkte att jag kunde skriva lite mer utförligt om detta så att ni alla får svar på era frågor. Jag använder mig utav Frontweb Pro när jag visar bilder för kunderna.

Efter avslutad fotografering gör jag ett urval av alla bilder, redigerar och stämplar. Sen laddar jag upp bilderna på Frontweb Pro och så skickar jag iväg en länk så att kunderna i lugn och ro kan kolla igenom bilderna.

Såhär ser det ut när kunderna har öppnat länken med bilderna:

Jag lovade er att jag skulle visa mina portfolios, tänkte att det blir lättast om jag gör detta i videoform. Förhoppningsvis hör ni alla vad jag säger också, med min ingrodda hesa norrländska, haha. Hoppas även att ni uppskattar det :-)

Och jag är medveten om att jag hoppar över två bilder nästan i början, men det är för att föräldrarna inte vill att barnet ska synas på internet. Men jag får ha dem i min portfolio.

Fick en massa frågor vars jag hade köpt portfoliosarna. Dom kommer från Bokia och kostar 50 kr styck. Och så skickar jag alltid mina bilder på utskrift hos Crimson.

Foto: Jag

När man köper ett paket av mig, där det ingår fler än 10 digitala bilder, så får man alltid med en CD-skiva med bilderna. Redan från början när jag startade företaget så visste jag att jag ville bilderna på något annat sätt än bara i ett vanligt CD-fodral.

Foto: Lovisa

TACK på förhand! ♥

Det var inte alls någon bra känsla jag fick när denna rubrik dök upp på min dataskärm när jag kollade runt på Aftonbladet. Det gör mig otroligt ledsen att det finns människor som uppger sig att vara fotografer, men egentligen är de bara ute efter något annat. Finns inte så mycket mer att säga än att det är förjävligt.

Kom ihåg alla där ute, speciellt ni tjejer. Om någon kontaktar er för en fotografering, kolla upp allting otroligt noga. Om någon uppger sig för att ha ett modellföretag eller liknande (som denna 36-åring sa), så har ni möjlighet att kolla upp det. Man kan bla. be om namn på modellföretaget, kolla om uppgifter på nätet. Sen ska man aldrig mötas på någon plats där det knappt är några människor, aldrig!

Man kan aldrig vara 100% säker, men man kan åtminstonde vara försiktig. Veta så att alla uppgifter stämmer och som sagt, mötas på en plats där det finns människor. OM man nu verkligen måste träffas!

Självklart kan jag skriva hur en vanlig dag ser ut för mig. Eftersom att jag frilansar kan jag beskriva en dag då jag har lite mer att göra.

Eftersom att jag är min egna chef kan jag bestämma ganska mycket själv när jag vill börja dagen, som vanligast brukar jag gå upp runt nångång mellan 09.00-10.00. Fixar frukost och sätter mig vid datorn, kollar igenom och svarar på alla mail. Har jag fått någon beställning på fotoförstoringar, tar jag fram bilderna och lägger in dem i en mapp på skrivbordet så att jag vet att de ska skickas iväg. Jag brukar skicka bilder på utskrift ungefär två gånger i månaden, lättare att få en stor leverans än en liten. Därefter loggar jag in på bloggen, postar kanske något inlägg eller så.

Hur lång tid detta tar beror på, men ungefär två timmar. Därefter äter jag lunch och sedan är det dags för fotografering. Därefter kollar jag posten, har det kommit en bildleverans packar jag upp bilderna och packar om dem för att sedan kunna skicka iväg till kunderna.

Efter det brukar jag ta ett litet break. Hur mycket man än vill, så kan man inte jobba hela tiden. Utan det är välbehövligt att få komma ifrån ibland. När jag tar "rast" brukar jag fixa med djuren så jag slipper göra det på kvällen. Eller så läser jag en bra bok, tar en promenad, tittar på tv. Bara slappar helt enkelt.

Oftast brukar jag också ha en fotografering på eftermiddagen, så jag äter alltså bara middag sen fotograferar jag igen. Efter det åker jag hem, tömmer minneskorten och gör en back-up på alla bilder. Har jag några bilder från fotograferingar sen tidigare som jag inte har redigerat klart, så gör jag det först av allt. Annars fixar jag så att jag kan skicka iväg bilder till kunderna så att de får välja vilka bilder de vill ha. Jag kommer på mig själv ibland att jag sitter och redigerar till sent på nätterna. Ibland stänger jag ner allt vid 04.00.

För mig känns det rätt lagomt att ha ungefär två fotograferingar per dag. Självklart kan det bli mer, eller mindre. Det beror på hur mycket jag bokar upp varje dag. Självklart gör jag även mer saker än detta, har jag några nya bilder som jag kan lägga in på hemsidan? Kanske jag har oskrivit en faktura. Eller så har jag bilder som jag kan visa för er här på bloggen, då fixar jag det. Jag tänker mig att bloggen är en del av marknadsföringen, alltså känns det viktig att kunna uppdatera den också.

Uppackade bilder och nytt kontorsmaterial
Foto: Jag

Inom alla jobb finns det självklart baksidor, fotografyrket är inget undantag. Det finns absolut inget roligare än att vara "ute på fältet" och träffa en massa underbara kunder, det finns inget mysigare än att fota småbarn ute i det gröna. Det finns inget roligare än att få locka fram deras skratt med en massa läten, så att de kiknar. Eller deras nyfikna blickar in i kameran när man klickar av.

Känslan av att fylla minneskortet med finfina bilder känns hur bra som helst, eller den känslan man får efteråt med supernöjda kunder som bara öser beröm. Man blir varm i hela kroppen, det är en härlig känsla som man kan leva på länge!

Hittills låter det ju inte alls som att det finns något negativt.
Men efter detta börjar det "jobbiga", eller man kanske ska kalla det något annat? Det är iallafall väldigt ensamt. Man träffar kunder ute på fältet, man kommer hem med en massa bilder som man ska gå igenom. Missförstå mig inte, det ÄR roligt, men när jag redigerar så lever jag nästan på kickarna att få leverera bilderna.

Det är ensamt att sitta och redigera, man har ingen att sitta och bolla idéer med. Utan man bara matar på, bild efter bild. Man lyssnar sönder på alla möjliga tänkbara låtar som man kan komma på, och för att inte tala om alla texter som man lär sig, haha! Som jag skrev innan, missförstå mig inte, det är jätteroligt, men i längden blir det väldigt ensamt. Jag är väldigt social av mig om jag pratar med rätt människor och jag gillar att ha människor i min närhet som jag kan prata med.

Finaste lilla Joline
Foto: Jag

Det är väldigt svårt att förklara hur jag menar, det är en väldigt finkänslig linje. Att få hålla på med fotografering är enligt mig en av de största gåvorna. När det handlar om fotografering så vågar jag verkligen tro på mig själv. Men även det bästa jobbet kan vara jobbigt ibland.